(ca. 1526-1590) was a Flemish Renaissance landscape painter. Grimmer was born and died in Antwerp. According to Karel van Mander he first learned to paint landscapes from Matthys Cock and later from Christiaen Queburgh, both of Antwerp. He was a very skilled painter of houses, sky, and foreground views. He was a member of the Guild of St. Luke who was active as a rederijker and acted in many plays. According to the RKD his earliest dated work is from 1546 and his latest dated work was 1589. Most of his works are landscapes and he worked together with Gillis Mostaert. Abel Grimmer was his son and pupil.   Related Paintings of Jacob Grimmer :. | Winter | Autumn | Autumn | Spring | Landscape |
Related Artists:
Martin Mijtens d.a.
Martin Mijtens d.ä., Martin Meytens, Martin Mytens, född 1648 i Haag, Holland, död 1736 i Stockholm och begravd i Maria Kyrkan, nederländsk konstnär. Far till Martin Mijtens d.y. och son till porträttmålaren Isaac Mijtens. Mijtens kom till Stockholm före eller under år 1677 och fann där ett så tacksamt fält för sin konst, att han beslöt stanna och 1681 satte han bo. Av hans första verk finns prov i Vibyholms och andra samlingar. De visar, att han hade en fin pensel, behaglig, varm, fastän tunn färg samt livlig och karakteristisk uppfattning av de skildrade. Med sina gråaktiga fonder, de ofta gulbruna draperierna och den enkla, naiva framställningen bildar Mijtens vid denna tid en bestämd motsats till David Klöcker Ehrenstrahl. Men dennes anseende och den gunst hans målningssätt vunnit var så stora, att även Mijtens måste böja sig. Så småningom blir hans bilder något anspråksfullare och djärvare, åtbörder och minspel kraftigare, bisakerna rikare, tonen i det hela mer högstämd, utan att personligheten försummas eller återgivningen av hudfärg överger den varma, åt gult dragande hållningen. Många bilder från denna hans andra period, som ungefär omfattar åren 1685- 1700, finns på Skoklosters slott, där Nils Bielke och hans grevinna, Eva Horn (i landskap), hör till mästarens bästa målningar, och på Vibyholm, i Uppsala (professor Schwedes porträtt i Uppsala museum och Olof Rudbeck d.ä.:s förträffliga bild, 1696, i medicinska fakultetens sessionsrum), i Hammers samling och på inte så få andra ställen. Konstnärens vana att högst sällan signera har gjort, att bilderna från dessa år ofta har blandats ihop med Ehrenstrahls och gått under den senares namn. Säkra skiljetecken är emellertid draperierna, som hos Mijtens saknar stil och ofta verkar tämligen slappt tecknade, och även det livligare åtbördsspelet. Man vet, att Mijtens, trots sin medtävlares anseende, var mycket eftersökt som porträttmålare och samlade förmögenhet på sin konst, så att han kunde bl.a. förvärva ett ej obetydligt konstgalleri. Han var även alltifrån 1692 och ganska länge kyrkoråd i den lilla holländska församlingen i Stockholm. 1697 och 1701 företog han resor till hembygden, den förra gången åtföljd av sin unge lärjunge Lucas von Breda. Utom denne ej obetydande konstnär utbildade Mijtens även sin son , som under det i Tyskland antagna namnet van Meytens berömde målaren (se denne), samt G. de Mar??es och möjligen flera. Man kan säga att omkring år 1700 vidtog Mijtens tredje maner. Karnationen får en dragning åt rött, som slutligen blir nästan stötande (t. ex. i Fabritius och prins Alexander av Georgiens porträtt på Gripsholms slott), teckningen vårdslösas mer, och de granna röda eller djupblå draperierna är stillösare och hårdare målade än förr. Dock lever ännu inte litet av den forna kraften i karaktärsteckningen, och anordningen bibehåller i mycket den förra prydligheten. Även denna hans nedgång finnes ej sällan företrädd i svenska samlingar. Märkligt är ett självporträtt (nu på Fånö i Uppland), emedan det enligt sägnen skall vara målat på hans höga ålderdom och under sinnessvaghet (om denna vet man för övrigt inget). Utom måleriet idkade han även gravyr samt utförde ett porträtt af Karl XI i svart maner och möjligen ett par andra blad i samma art (Gustaf Adolf de la Gardie, Georg Stiernhielm). Mijtens skall, enligt gammal uppgift, ha avlidit i Stockholm 1736; enligt en urkund levde han ännu i juli 1730. Hans målningssamling såldes av hans arvingar till preussiske överstemarskalken greve Gotter och kom inte långt därefter till storhertigen af W??rttemberg. Carl Gustaf Tessin, som tycks ha hyst mycken ringaktning för Mijtens omtalar dock, att denna samling på sin tid ansågs som den enda framstående i riket (utom grefve Johan Gabriel Stenbocks). Att Carl Gustaf Tessin vid samma tillfälle kallar Mijtens "en gammal färgskämmare" och även annars talar illa om hans konst, tycks visa att Mijtens vid mitten af 1700-talet var fullkomligt bortglömd, åtminstone sådan han varit under sin bästa tid. Sedan finns han ej heller mycket omtalad. Först genom konstföreningens utställning 1841 och Nils Arfwidssons anmälan av honom i Frey återupptäcktes han; och man fann då, att Sverige i honom ägt en konstnär av sådan betydelse, att han kan mäta sig även med våra största mästare. Hans inflytande på den svenska konstens fortbildning blev dock ej särskilt stort. David Klöcker Ehrenstrahl och David von Krafft ställer honom i det avseendet fullkomligt i skuggan.
Paula Modersohn-Becker
German 1876-1907 Paula Becker was born and grew up in Dresden-Friedrichstadt. She was the third child of seven children in her family. Her father who was the son of a Russian university professor, was employed with the German railway. He and Modersohn-Becker's mother, who was from an aristocratic family, provided the children a cultured and intellectual environment in the house hold. Modersohn-Becker's parental home 1888-1899In 1888 her parents moved from Dresden to Bremen. While visiting an aunt in London, England, she received her first instruction in drawing. Apart from her teacher's training in Bremen in 1893-1895, Paula took private instruction in painting. In 1896 she participated in a course for painting and drawing sponsored by the "Verein der Berliner K??nstlerinnen" (Union of Berlin Female Artists) which offered art studies to women. Paula Modersohn-Becker. Clara Rilke WesthoffAt the age of 22, she encountered the artistic community of Worpswede. In this "village", artists such as Fritz Mackensen (1866-1953) and Heinrich Vogeler (1872-1942) had retreated to protest against the domination of the art academy and life in the big city. At Worpswede, Paula Modersohn-Becker took painting lessons from Mackensen. The main subjects were the life of the farmers and the northern German landscape. At this time she began close friendships with the sculptor Clara Westhoff (1875-1954) and the poet Rainer Maria Rilke (1875-1926). She also fell in love during this period, and in 1901 she married a fellow Worpswede painter, Otto Modersohn. In marrying Otto, she also became a stepmother to Otto's daughter, Elsbeth Modersohn, the child from his first marriage to Helene Modersohn, then deceased. Paula Modersohn-Becker. Rainer Maria Rilke, 1906Between 1900 and 1907, Paula made several extended trips to Paris for artistic purposes, sometimes living separately from her husband, Otto. During one of her residencies in Paris, she took courses at the Ecole des Beaux-Arts. She visited contemporary exhibitions often, and was particularly intrigued with the work of Paul C??zanne. Other post impressionists were especially influential, including Vincent Van Gogh and Paul Gauguin. Fauve influences may also appear in such works as Poorhouse Woman with a Glass Bottle. The influence by the work of French painter, Jean-Francois Millet, who was widely admired among the artists in the Worpswede group, may be seen in such pieces as her 1900 Peat Cutters. Reclining Mother and ChildIn her last trip to Paris in 1906, she produced a body of paintings from which she felt very great excitement and satisfaction. During this period of painting, she produced her initial nude self-portraits (something surely unprecedented by a female painter) and portraits of friends such as Rainer Maria Rilke and Werner Sombart. Some critics consider this period of her art production to be the strongest and most compelling. Paula with Mathilde, November 1907 (days before Paula's death)In 1907, Paula Modersohn-Becker returned to her husband in Worpswede. Their relationship, which had been particularly strained in 1906, had taken a turn towards improvement. Paula's long-lived wish to conceive and bear a child was fulfilled. Her daughter Mathilde (Tillie) Modersohn was born on November 2, 1907. Paula and Otto were joyous. Sadly, the joy became soon overshadowed by tragedy, as Paula Modersohn-Becker died suddenly in Worpswede on November 20th from an embolism. In 1908, Rainer Maria Rilke wrote the renowned poem, "Requiem for a Friend", in Paula's memory. The poem was born of the imprint that Paula's life, death and friendship left upon Rilke.
Marees, Hans von
German Painter, 1837-1887 was a German painter. He mainly painted country scenes in a realistic style. Von Mar??es was born in Elberfeld, Germany. At age 16, he was sent to the Berlin Academy. In 1857, he moved to Munich. In 1869, he visited France, the Netherlands and Spain. He served in the Franco-Prussian War (1870?C71) and then lived in Berlin and Dresden for a while. In 1873, he decorated the library walls of the newly built Naples Zoological Institute in Italy.